Det finns tillfällen i livet när man måste säga ifrån, trots att det känns obekvämt eller riskabelt. Det är aldrig lätt att vara den som sätter ner foten, som ställer sig upp och säger: "Det här är inte okej." Men ibland väcks något inom oss som gör att vi inte längre kan vara tysta. Precis som när Jesus rensade templet på månglarna och med kraftfull vrede protesterade mot att det heliga hade vanärats. Det är en berättelse som alltid har berört mig – en vrede som är helig, eftersom den försvarar något som är större än oss själva. 

Händelsen i templet är både dramatisk och symbolisk. Jag kan verkligen förstå den ilska som Jesus ger uttryck för när han försvarar något så viktigt. Han ser hur den plats som skulle vara helig har förvandlats till en marknad. Människor köper och säljer, pengar byts och sorlet av handel ekar där det borde råda stillhet och andakt. Jesu reaktion är stark och omedelbar när han välter borden och driver ut handlarna. Det är en vrede som inte handlar om ego eller småsaker, utan om att försvara det heliga.  
  Jesus handling är kraftfull och radikal, men den är också nödvändig. Han visar oss att ibland är det inte bara tillåtet, utan faktiskt rätt, att bli arg. När det heliga kränks, när det som är gott och rätt trampas på, då finns det en plats för helig vrede. 

Jag tror att vi alla kan känna igen oss i situationer där något inom oss ropar: "Det här är inte rätt!" Jag har sett och erfarit beteenden som varit både gränslösa och skadliga för andra, vilket skapade en ohållbar situation för flera människor. Det var ingen lätt sak att ta upp, men jag kände att jag var tvungen att säga ifrån. Det hade gått för långt. Det var ingen vrede i sig, inte heller irritation eller ilska mot en specifik person, utan ur en önskan att skydda det som var rätt och värdigt.  
  Jag minns också en annan gång, när jag inte vågade säga ifrån. Jag var ny student och hörde hur en kursare blev förlöjligad av andra i klassen. Istället för att sätta stopp tystade jag min egen, inre röst. Jag ångrar det än idag. Den gången var jag inte stark nog att stå upp för det heliga i att alla människor förtjänar respekt. Vi kan inte förändra det förflutna, men vi kan lära oss av det och försöka göra annorlunda nästa gång. Idag försöker jag alltid tänka till en extra gång och lyssna på den där rösten som ropar inom mig: "Det här är inte rätt!" För det är just där, i vår egen vardag, i stort och smått, som vi kan välja att agera för det som är rätt och riktigt. 

Jesus visar oss att helig vrede inte handlar om att vilja skada andra, utan om att stå upp för det heliga. I Romarbrevet 12:1-2 uppmanar Paulus oss att inte anpassa oss efter världen, utan att förnya våra tankar så att vi kan förstå vad som är Guds vilja. Det är precis vad Jesus gör i templet. Han står inte tyst och ser på när människor skändar det heliga. Han agerar – och visar oss att ibland är det vår plikt att säga ifrån. 

Men det är också viktigt hur vi säger ifrån. Helig vrede handlar inte om att fördöma människor, utan om att visa respekt även när vi sätter gränser. Alla människor är skapade av Gud - alla är en del av skapelsen. När vi protesterar mot det som är fel, måste vi också påminna oss om att alla är Guds barn – lika värdefulla, lika älskade. Precis som Jesus inte fördömde de som sålde och köpte på tempelplatsen som människor, utan det var deras beteende han angrep, är det så vi också bör agera. En protest handlar ju om att rätta till det som blivit fel, inte straffa den som begått felet. 
Så vad kan vi göra när vi möter orättvisor? För det första, våga agera. Våga säga ifrån när något inte står rätt till. Det kan vara obekvämt och ibland till och med riskabelt. Men vad är alternativet? Att stå tyst vid sidan av och låta det som är fel få fortsätta?  

När vi vågar säga ifrån, då är vi med och bär fram Guds rike. Ett rike där respekt och kärlek råder, där vi värnar om det heliga – både i templet, i skapelsen och i varandra. Låt oss därför minnas Jesu vrede som en helig vrede, och låta den inspirera oss att agera när det verkligen gäller. För om vi vill vara ljuset i världen, måste vi också våga stå upp när mörkret tränger sig på.